Lite Lena

från mina dagar i Stockholm med Syster Yster Berit. Mats hämtade oss på stationen i Falun igår, och då var vi glada och lite trötta, men väldigt väldigt nöjda med årets "systersemester"!

Vi är överens om att denna gång var den bästa av de Stockholmssemestrar vi har haft. Allt har varit super; människorna, vädret, maten, drycken, boendet... ja allt!! All personal man har stött på när man varit ute på olika ställen har varit glada och trevliga, och då blir det roligt att turista. T.o.m. ungdomarna som jobbade i de olika nöjesstånden på Grönan var positiva och glada, trots att deras jobb säkert inte är så himla roligt alla gånger!

Jag ska ge er lite bilder, men jag har så mycket jag vill visa så jag tar bara en liten del idag.

Cliffhanger...  haha!!

Här står vi redo för avfärd mot hufvudstaden, ganska pigga trots att klockan bara är strax efter sju. Mats var snäll och förevigade oss!

SJ:s frukost var inte alls dum. Vi började lite lätt med kaffe, men det skulle det bli ändring på senare... :)

 

 

Vi bodde för tredje gången på Archipelago Hostel, ett vandrarhem i Gamla Stan beläget på Stora Nygatan. Vi har trivts så bra när vi har bott där tidigare, så boendet var inget vi ens diskuterade när vi bestämde oss för att åter åka till Stockholm, syrran o jag.

Ingången är där mannen i den röda tröjan står... för övrigt är han japan.

Det var japaner överallt i Stockholm... :)

Vi har varje år tagits emot av en av ägarna till vandrarhemmet, skam till sägandes vet jag inte vad hon heter, men hon är bara så supertrevlig. I år när vi kom dit så pratade vi en stund innan hon visade oss till vårt rum, och vi sa att vi hade bott där för två år sedan. Men hon tyckte inte att det stämde, utan ville ha det till att det var tre år sedan... Och det visade sig när vi tänkte efter att hon hade ju rätt; fär två år sedan var det fullbokat hos henne de dagar vi ville ha boende, så blev tvungna att bo på ett annat vandrarhem. Vi blrv ganska imponerade av att hon kom ihåg detta, hon träffar ju trots allt en hel del människor. Men det är klart; vissa minns man väl mer än andra... :))

Här är hon, vår värdinna!! Med sin lilla hund.

Det här kortet tog jag sista dagen, då hade det regnat lite på natten. Vi sitter på vårt frukostställe som ligger snett mittemot vandrarhemmet.  Frukoststället heter Café Kronan och om man är gäst på vandrarhemmet får man köpa frukost där till rabatterat pris. Mycket bra!!

Vi har ju alla olika vanor, och jag går gärna upp lite tidigare på morgonen än vad Berit gör. Så har det varit varje år... Då smyger jag upp, klär på mig och fixar till mig, för att gå ner till Café Kronan och få dagens första kaffekopp. Den vill jag nämligen ha ganska omgående på morgonen...

I år hade caféet nya ägare, iallafall sen vi var där senast. En väldigt trevlig man stod bakom disken när jag knatade in där den första morgonen. Jag berättade att jag bodde på Archipelago och att jag bara ville ha en kopp kaffe nu, så skulle vi komma ner och äta frukost senare. Då tyckte han att jag kunde ta en kopp kaffe utan att betala för den, så räckte det med att jag betalade fruktosten senare. Väldigt snällt tycker jag!

 

En snäll man. :) Med superservice!

 

Sen satt jag vid deras bord ute och såg Gamla Stan vakna till liv. Mysigt!!

Ser ni himlen????

Efter allt regnande hemma, så hade vi väl inte några större förhoppningar vad gällde vädret.

Men vi fick soliga varma dagar, det var bara sista kvällen som det kom lite regn, och sista natten, men då låg vi i våra sängar och fick vår skönhetssömn, så det bekymrade inte oss.

Men nu ska jag återgå till vår första dag.

Vi fick vårt rum, ett dubbelrum superior. Oj, tänker ni, superior!!!!

Jomenvisst!!

Det heter superior när man väljer att ha TV på rummet.

Vi valde det. :)

Jag på rummet!!

 

Vi bestämde oss för att göra ett besök på Gröna Lund, men var ju tvungna att ha ett vätskestopp på vägen dit. Det blev Kolingen som fick den äran!

Vi tog oss lite mat på ett ställe på Djurgården innan vi gick in på Grönan.

 

Vi körde en femkamp, som Berit vann utan större problem! Grattis syrran!!

Vi fick fina blomsterhalsband av en glad och snäll flicka i ett av stånden efter en av deltävlingarna. Ett litet tröstpris... haha.

Arvingarna spelade på dansbanan, men den passerade vi bara. Vi hade ju bara ögon för varandra...:)

Något åkande blev det inte för någon av oss, att betala för att få dödsångest och må dåligt var ingen av oss intresserad av. Det hör till det förgångna för våran del...

Men vi beundrade de som vågade, stod o tittade och lyssnade på skriken. När vi tittade på de som åkte "fritt fall" var det nästan så att vi stod på marken och skrek...  så det var nog tur att vi inte åkte. :))

Efter några timmar var det dags att bege sig hemåt, djurgårdsfärja och en kort promenad så var vi "hemma".

Skönt!

Mer bilder kommer en annan dag!!